Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg bedömer att man inom en tioårsperiod måste bygga ut antalet fängelseplatser för att klara av den ökande tillströmningen av ”kunder”. Från dagens 4200 platser bedömer kriminalvården att ytterligare 800 platser behövs inom en tioårsperiod. Jämförelsevis kostar en placering i ett svenskt fängelse dubbelt så mycket som i grannlandet Danmark.

Det är ingen slump att när befolkningen ökar att även antalet platser som krävs inom kriminalvården behöver bli fler. Bakom prognosen finns antaganden att den politiska majoriteten kommer att framöver satsa mer på polisen och att fler poliser antas som kedjereaktion skapa fler lagförda för brott där fängelse finns på straffskalan. Samtidigt som antalet platser kommer att behöva utökas så driver även den nya trenden med skärpta straff för allvarliga brott att fångar kommer att behöva sitta av längre tid än idag. Sett till att antalet platser idag 2018 på 4200 så bedömer generaldirektören Nils Öberg att 5000 platser kommer att krävas inom en tioårsperiod.

Sett till kostnaderna för kriminalvård internationellt jämfört så ligger Sveriges kostnader per fånge ur ett kostnadsperspektiv i topp. Anledningen bakom att Sverige sticker ut kostnadsmässigt även inom kriminalvården som andra samhällsfunktioner grundar sig i socialdemokratiska ideologiska skäl. Då Socialdemokraterna har regerat i Sverige under många mandatperioder och i den socialistiska ideologin utgår man ifrån att fängelsevistelsen handlar om att storebror ska rehabilitera brottslingen ifrån att begå nya brott efter de har suttit av tiden då brottslighet är en sjukdom i samhället.

Att vara svensk brottsling idag är ingen dans på rosor – då interner inte ses som självständiga individer utan som en sjukdomsbärande del av en samhällskropp. Brottslingar skall rehabiliteras i Sverige och inte bara låsas in. Sett till effektiviteten på vårdinsatserna så finns mycket att tillägga då det finns yrkeskriminella som har ett straffregister på över 20 lagförda domar.

I andra länder ses kriminalvård som att de lagförda brottslingarna ska vara inlåsta så att de inte kan begå brott ute i samhället och åsamka skada på laglydiga medborgare. I jämförelse med Danmark som procentuellt sett har en lika stor andel i fängelse av befolkningen så kostar de svenska fängelsena dubbelt så mycket.

Ser vi till rådande situation i Sverige där t ex Göteborgs stora galleria Nordstan/Femmanhuset kantats av stora problem med flera gäng från MENA-länder som begått brott mot besökare och butiker som polisen misslyckats att stävja så återstår den stora frågan om enbart 800 extra fängelseplatser räcker för att låsa in buset och trygga de laglydiga samhällsmedborgarna ?.

Lägg även till att prognoser visar på att 3-400.000 anhöriga från MENA-länder till de som har fått permanent uppehållstillstånd sedan flyktingkrisen 2015 kommer att anlända och etablera sig i Sverige inom de närmsta 4 åren så borde prognosen vara felaktig och helt uppåt väggarna.

Vi har dock sett de sista åren att papperlösa och asylsökande individer döms väldigt lågt av svenska domstolar och då främst inom uppmärksammade sexualbrott i olika former mot etniska svenska flickor i majoritet där förövarna ofta får maximalt 2 månaders straff eller frikänns helt. Det råder även en stor rättsosäkerhet då vi har många individer som uppgett fel identitet och ålder när de anlände i flyktingkrisen 2015, bara sett till gruppen ”ensamkommande” så har över 80% visat sig vara vuxna och över 18 år vid medicinska tester på rättsmedicinalverket. Att en individ som ertappats med att begå våldtäkt och åldern när brottet begicks var 19 på pappret så har vi rättsfall där den misstänkte lyckats byta ålder till 17 år för att bli dömd mildare vilket verkligen visar hur rättsosäkert det Svenska samhället har blivit.

LÄMNA ETT SVAR